Fasadrenovering i Hagsätra – när sprickan sitter i grunden
En spricka i en fasad kan ha två helt olika orsaker, och skillnaden avgör om en fasadrenovering är rätt åtgärd eller bortkastade pengar.
Den ena orsaken sitter i ytskiktet: puts som krympt, ett underlag som rört sig lite, en gammal lagning som släppt. Den lagas i ytan och kommer inte tillbaka.
Den andra sitter i konstruktionen: huset har satt sig ojämnt, och sprickan är resultatet av att byggnaden rört sig. Den kommer tillbaka efter en lagning, eftersom rörelsen fortsätter.
Att skilja dem åt är i regel möjligt utan avancerade metoder. Mönstret, riktningen och var sprickan börjar och slutar säger nästan alltid vilken sort det är.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Bedömning av sprickans mönster och riktning
- Kontroll av om sprickan går genom flera material
- Kontroll av om samma rörelse syns invändigt
- Markering och uppföljning för att se om den rör sig
- Bedömning av om grundundersökning behövs
- Besked om fasadåtgärd är meningsfull eller inte
- Lagning där sprickan är ytlig
Så går det till
Mönstret
Diagonala sprickor från hörn vid öppningar tyder på rörelse. Nätformade gör inte det.
Genom material
En spricka som fortsätter genom både puts och sockel kommer inifrån konstruktionen.
Invändigt
Syns motsvarande spricka inne är det ett tydligt tecken. Vi tittar alltid.
Tiden
Vi märker ut och följer upp. Rörelse över tid avgör bedömningen.
Beskedet
Är det en sättning säger vi att en fasadrenovering inte löser problemet.
Fasadrenovering Hagsätra i hela Älvsjö
Diagonala sprickor från hörnen av fönster och dörrar är det tydligaste tecknet på rörelse i konstruktionen, och de är lätta att känna igen. En öppning i en vägg är en försvagning, och när en byggnad sätter sig ojämnt koncentreras spänningen i öppningarnas hörn — därför uppstår sprickan där och löper snett uppåt eller nedåt. En sådan spricka har ofta en motsvarighet på insidan, i putsen eller i tapeten vid samma hörn, och den kontrollen tar en minut. Nätformade, oregelbundna sprickor över en yta är däremot nästan alltid ytliga och har med putsen eller färgen att göra. Det andra är sprickor som fortsätter genom flera material. En spricka som går från fasadputsen ner genom sockeln och kanske vidare ner i en betongtrappa kommer inte från ytskiktet — den kommer inifrån konstruktionen, eftersom inget ytskikt är gemensamt för alla tre. Det tredje är uppföljningen, som är det som gör bedömningen säker. En spricka som märks ut och mäts kan bedömas ett år senare: står den still har rörelsen upphört och en lagning håller; växer den pågår rörelsen och en fasadåtgärd blir en tillfällig kosmetisk insats.