Fasadrenovering i Solberga – hur panelen sitter fast
En träpanel hålls uppe av sina infästningar, och de är ett val som påverkar både utseende och livslängd betydligt mer än de flesta räknar med.
Det första valet är material. Infästningar i en fasad ska klara att sitta i fuktigt trä i decennier utan att rosta, och rost i en infästning ger både en missfärgning som vandrar nedåt i träet och en försvagning.
Det andra är antalet och placeringen. Trä rör sig med fukten, framför allt på bredden, och en bräda som är fäst på fel sätt spricker när den vill röra sig men inte får.
Det tredje är om infästningen syns eller inte. Synlig spikning är enkel och traditionell; dold infästning ger en renare yta men är känsligare för utförandet och svårare att åtgärda.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Val av infästningsmaterial som klarar fukt över tid
- Rätt antal och placering med hänsyn till träets rörelse
- Bedömning av synlig eller dold infästning
- Förborrning där virket riskerar att spricka
- Kontroll av att infästningen når bakomliggande läkt
- Bedömning av befintlig panels infästningar vid renovering
- Åtgärd av rostgenomslag från gamla infästningar
Så går det till
Materialet
Infästningar ska tåla fuktigt trä i decennier. Rost ger både missfärgning och försvagning.
Rörelsen
Trä sväller och krymper på bredden. En bräda som låsts på fel sätt spricker.
Placeringen
Avstånd från kant och ändträ avgör om brädan spricker vid infästningen.
Djupet
Infästningen ska nå bakomliggande läkt, inte bara panelen. Det kontrolleras.
Befintligt
Vid renovering bedöms de gamla infästningarna. Rostgenomslag åtgärdas, inte målas över.
Fasadrenovering Solberga i hela Älvsjö
Att en bräda ska kunna röra sig är regeln som styr hur infästningen placeras, och den bryts av välmening. Trä sväller och krymper med luftfuktigheten, och rörelsen är betydande på bredden av en bräda men liten på längden. Fästs en bräda med två spikar bredvid varandra tvärs över dess bredd är den låst i den riktning där den vill röra sig mest, och när den sväller uppstår en spänning som spricker upp träet — ofta genom en av infästningarna. Rätt utförande låter varje bräda hållas på ett sätt som tillåter rörelsen, och det märks inte alls förrän man ser vilka fasader som spricker efter tio år och vilka som inte gör det. Det andra är avståndet till kant och ändträ. En infästning för nära brädans kant spräcker den direkt eller efter första vintern, och ändträet är särskilt känsligt. Där virket är hårt eller vid känsliga lägen förborrar man, vilket tar sekunder per infästning. Det tredje är rostgenomslag från gamla infästningar, som är ett symptom och inte ett skönhetsfel. En rostrand som vandrar nedåt från varje spik betyder att infästningarna vittrar, och att måla över dem gör att randerna kommer tillbaka inom ett par år. Åtgärden sitter i infästningen, inte i färgen.